Jag har sätt filmen och nu läst boken så jag visste vad som skulle hända. Jag tycker att boken är bättre den beskriver mer detaljerat men ibland kan det gå litte segt. När man läser boken så känner man hur personerna i boken känner. Den här boken är inte rikting min smack men jag tyckte att den var jättebra. Jag gick verkligen in i boken och ville inte sluta läsa.
Förfataren beskrev personerna i boken bra.
onsdag 11 mars 2009
fredag 6 mars 2009
Johanna A Bokreflektion
Jag tyckte om hur författaren beskrev personerna man kunde verkligen få en klar bild av hur dom såg ut.Det fanns inget dåligt i boken. Jag ska börja verkligen läsa böcker på djupet. Hur Ida träffade Sandor. Ida. Det är intressant att läsa om hur hon hanterar hela situationen med sin Mamma och kompisar. Nej.
torsdag 5 mars 2009
Bokreflektion Johanna.F
Boken "Sandor slash Ida" var en perfekt bok för mig.
Jag tyckte om delen av Sandor när han skulle träffa Ida för förtsa gången.
Just för att man själv kände fjärilarna i magen och en oro över vad som skulle ske.
Jag tyckte inte om Idas falska kompisar för att jag bara tyckte att de förstörde för Ida.
Och min känsla jag fick för dem var hat. Min upplevelse av händelsen då Therese tvingade Ida göra något Ida inte ville, genom att hota henne med att berätta om Idas mamma för andra.
Det gav mig andra tankar om Therese och om boken. Också när Sandor skrev ett helt meil om sig själv full av lögner till Ida, fick mig också att ändra mina tankar till väldigt negativa.
Hade jag själv skrivit boken, så skulle jag ändra på att Idas mamma överlevde.
Inte för att jag tycker att det är kul och spännande när folk dör, utan jag hade nog tyckt att boken hade varit bättre om Idas mamma dog. Därför att det hade varit väldigt sorgligt efter allt som Ida gick igenom. Och jag tror att man hade fått större inlevelse i boken och velat läsa mer utav den. Ida och sandor var dem mest intressanta personerna att lära känna i boken. För att jag fick en speciell känsla för dem i början, om hur de hatade sitt liv och hur allt skulle gå.
Också just för att de var huvudrollerna i boken. Jag har alltid undrat över varför Ida lät sig själv bli styrd av sina "kompisar", varför hon lät sig själv bli tillsagd till vad hon skulle göra.
En fin bok som jag verkligen rekomenderar.
Jag tyckte om delen av Sandor när han skulle träffa Ida för förtsa gången.
Just för att man själv kände fjärilarna i magen och en oro över vad som skulle ske.
Jag tyckte inte om Idas falska kompisar för att jag bara tyckte att de förstörde för Ida.
Och min känsla jag fick för dem var hat. Min upplevelse av händelsen då Therese tvingade Ida göra något Ida inte ville, genom att hota henne med att berätta om Idas mamma för andra.
Det gav mig andra tankar om Therese och om boken. Också när Sandor skrev ett helt meil om sig själv full av lögner till Ida, fick mig också att ändra mina tankar till väldigt negativa.
Hade jag själv skrivit boken, så skulle jag ändra på att Idas mamma överlevde.
Inte för att jag tycker att det är kul och spännande när folk dör, utan jag hade nog tyckt att boken hade varit bättre om Idas mamma dog. Därför att det hade varit väldigt sorgligt efter allt som Ida gick igenom. Och jag tror att man hade fått större inlevelse i boken och velat läsa mer utav den. Ida och sandor var dem mest intressanta personerna att lära känna i boken. För att jag fick en speciell känsla för dem i början, om hur de hatade sitt liv och hur allt skulle gå.
Också just för att de var huvudrollerna i boken. Jag har alltid undrat över varför Ida lät sig själv bli styrd av sina "kompisar", varför hon lät sig själv bli tillsagd till vad hon skulle göra.
En fin bok som jag verkligen rekomenderar.
Bokreflektion Narnia, Lisa =)
Jag har läst boken förut och även sett filmen, men jag tycker abslut att det är en bok att rekommendera. Den är detaljerad och väl utförlig.Men jag ogillade att den ibland var lite seg och på vissa ställe ar den lite för detaljerad...
Jag tyckte även om att det fanns liknelser om det var en varm känsla så kunde det stå
"Lucy blev alldeles varm innombords, du vet som man blir när man dricker en varm kopp choklad framför brasan efter en lång vinterdag"(inte för att det stog det). Och det gav mig en mysig känsla som gjorde att jag ville fortsätta läsa bara för att den var så mysig...Den här historian väckte många tankar hos mig och en av dom var jag önskade så otroligt mycket att jag skulle få byta plats med nån av dom - även om det bara skulle vara för en dag. Jag blev också rörd och besviken på vissa karaktärer. Jag levde mig verkligen in i boken och jag tror att alla som läste den (även om dom inte vill erkänna det) tyckte att den var mysig och äventyrlig. Författeren har givit mig den känslan att vad syskonen upplever kanske kan hända, åtminstånde att jag kan drömma om liknande saker.
Som jag sa i början rekommenderar jag starkt denna bok, NARNIA - HÄXAN OCH LEJONET
Jag tyckte även om att det fanns liknelser om det var en varm känsla så kunde det stå
"Lucy blev alldeles varm innombords, du vet som man blir när man dricker en varm kopp choklad framför brasan efter en lång vinterdag"(inte för att det stog det). Och det gav mig en mysig känsla som gjorde att jag ville fortsätta läsa bara för att den var så mysig...Den här historian väckte många tankar hos mig och en av dom var jag önskade så otroligt mycket att jag skulle få byta plats med nån av dom - även om det bara skulle vara för en dag. Jag blev också rörd och besviken på vissa karaktärer. Jag levde mig verkligen in i boken och jag tror att alla som läste den (även om dom inte vill erkänna det) tyckte att den var mysig och äventyrlig. Författeren har givit mig den känslan att vad syskonen upplever kanske kan hända, åtminstånde att jag kan drömma om liknande saker.
Som jag sa i början rekommenderar jag starkt denna bok, NARNIA - HÄXAN OCH LEJONET
bokreflektion ''sandor slash ida'' eliiin
jag läser ''Sandor slash Ida'' jag tycker boken var bra, det hände något nästan hela tiden, den var både rolig och lite obehaglig ibland. jag gillade att ida blev kompis med Vanja istället för dom falska kompisarna. det var inget som jag tyckte var dålit i boken en kunde haft ett lite bättre slut. jag trode värkligen inte att ida skulle vara så taskig mot sandor igen efter det som hände hemma hoss ida och det gav mig en lite annan bild av henne. om jag kunde ändra lite i boken skulle jag göra så att idas första kompisar therese och susanna blev snälla i slutet och alla blev kompisar aså ( ida susanna therese och vanja). jag skulle villja lära känna ida bra och jag får itne en riktig uppfattning av henne hon är liksom värkar vara snäll ibland och fett taskit ibland :/ och jag skulle vilja lära känna sandor för han värkar vara snäll och cool som inte bryr sig så mycket vad som andra säger till honom. han värkar liksom vara en shyst vän :P. jag undra om dom håller kontakten och om dom skulle träffas fler gånger, jag undra också om babak är kompis med Valle efter att han avslöjade att ahn var bög. . . . . .går inte att ficksa felstavning för datan är ...
Karina slutuppgift Hjärtans Fröjd
Jag har läst boken ”Hjärtans Fröjd”. Det jag tyckte mest om var att den var så verklighetstrogen. Jag kände mig inne i boken som om jag skulle varit med i olika situationer. Däremot tyckte jag inte om att den var så tydlig, för att jag kände på mig saker som skulle hända sen. Alltså att boken inte var spännande. Jag tyckte inte heller om slutet av boken. Det var ett öppet slut som jag inte riktigt förstår. Det jag vet är att Ann-Katrin inte ville vara ihop med killen i boken. Hon ville bara att de skulle vara bra vänner. Det skulle jag ändra. Om jag skulle fått bestämma så skulle de varit ihop och vara lyckliga hela livet. Jag skulle göra det för att jag gillar när det är "happy end" på slutet :).
Det var en händelse som jag tänkte mycket på. Det var när de ville ha sex med varandra. Jag tyckte att det var ganska tokigt. Från ingenstans började det.. Dem var ju vänner! Jag tänkte på folk som jag känner, om de skulle kunna ha gjort så..? Eller om jag skulle kunna tänka mig göra så med nån av mina kompisar? Jag funderade mycket faktiskt.
Han, jag menar killen i boken verkade vara en vanlig kille, som försöker inte vara någon annan. Eller joo när han var med Ann-Katrin, så lekte han framför henne men inte när man läste hans tankar och sånt. Men i alla fall så tyckte jag om honom. Han var känslig och hade en stor hjärta<3. Han var kanske lite feg men han var ju så kär Ann-Katrin! Det är faktiskt inte så många killar som kan älska så... Och det är just därför det är han som jag skulle vilja lära känna. I slutet blev han sårad :( och då tyckte jag synd om honom... Slutet av boken var lite konstigt som om det skulle varit en film men ändå inte, man vet inte om de blev vänner igen eller om de blev ihop eller om de blev fiender? Det är såna frågor som jag aldrig kommer få nån svar på, det tycker jag är taskigt av författaren!
Det var en händelse som jag tänkte mycket på. Det var när de ville ha sex med varandra. Jag tyckte att det var ganska tokigt. Från ingenstans började det.. Dem var ju vänner! Jag tänkte på folk som jag känner, om de skulle kunna ha gjort så..? Eller om jag skulle kunna tänka mig göra så med nån av mina kompisar? Jag funderade mycket faktiskt.
Han, jag menar killen i boken verkade vara en vanlig kille, som försöker inte vara någon annan. Eller joo när han var med Ann-Katrin, så lekte han framför henne men inte när man läste hans tankar och sånt. Men i alla fall så tyckte jag om honom. Han var känslig och hade en stor hjärta<3. Han var kanske lite feg men han var ju så kär Ann-Katrin! Det är faktiskt inte så många killar som kan älska så... Och det är just därför det är han som jag skulle vilja lära känna. I slutet blev han sårad :( och då tyckte jag synd om honom... Slutet av boken var lite konstigt som om det skulle varit en film men ändå inte, man vet inte om de blev vänner igen eller om de blev ihop eller om de blev fiender? Det är såna frågor som jag aldrig kommer få nån svar på, det tycker jag är taskigt av författaren!
Bokreflektion Narnia, Felicia
Jag har läst "Häxan och lejonet, Berättelsen om Narnia"
Jag har sett filmen innan så jag visste ju vad som skulle hända, men jag tyckte ändå att boken var spännade. Jag gillade berättelsen och jag tycker den är bra skriven. Lite väl "och så levde de lyckliga i alla sina dagar..." men men.
En sak jag måste skriva här är att jag är otroligt kär i Aslan! Jag vet inte rikigt varför jag gillar Aslan så mycket... Han känns som en perfekt person på något sett och att han inte är en människa är bara ett plus. Skulle ha önskat att boken var lite längre och lite mer djupgående, men det kan vara bra att läsa olika sortes böcker också. Tycker även att slutet är lite förhastat.
Eftersom jag är så kär i Aslan så skulle det vara jätteroligt att få lära känna honom, om det nu går... Känns som om han är ganska hemlighetsfull och fristående, det är nog ingen som egentligen känner honom.
Jag tycker om mycket i boken, men en speciell sak är miljö- och väderbeskrivningarna. T ex så känner man verkligen hur hoppet återvänder till Narnia när de första vårtecknena kommer (hur skriver man vårtecken i plural?).
Min favorithändelse i boken är när Aslan samlar alla nedanför Stenbordet och de firar att Narnia ska bli fritt igen. Det känns som så skön stämning eftersom alla är glada och har roligt, vilket inte resten av boken innehåller så mycket av... När jag läser i boken så bli jag nyfiken på vilka andra länder som ligger runt Narnia och vad det bor för människor där?
Jag har sett filmen innan så jag visste ju vad som skulle hända, men jag tyckte ändå att boken var spännade. Jag gillade berättelsen och jag tycker den är bra skriven. Lite väl "och så levde de lyckliga i alla sina dagar..." men men.
En sak jag måste skriva här är att jag är otroligt kär i Aslan! Jag vet inte rikigt varför jag gillar Aslan så mycket... Han känns som en perfekt person på något sett och att han inte är en människa är bara ett plus. Skulle ha önskat att boken var lite längre och lite mer djupgående, men det kan vara bra att läsa olika sortes böcker också. Tycker även att slutet är lite förhastat.
Eftersom jag är så kär i Aslan så skulle det vara jätteroligt att få lära känna honom, om det nu går... Känns som om han är ganska hemlighetsfull och fristående, det är nog ingen som egentligen känner honom.
Jag tycker om mycket i boken, men en speciell sak är miljö- och väderbeskrivningarna. T ex så känner man verkligen hur hoppet återvänder till Narnia när de första vårtecknena kommer (hur skriver man vårtecken i plural?).
Min favorithändelse i boken är när Aslan samlar alla nedanför Stenbordet och de firar att Narnia ska bli fritt igen. Det känns som så skön stämning eftersom alla är glada och har roligt, vilket inte resten av boken innehåller så mycket av... När jag läser i boken så bli jag nyfiken på vilka andra länder som ligger runt Narnia och vad det bor för människor där?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)